lördag 30 januari 2016

Lördagsfotografering

Snön är borta och lyssnar man noga kan man höra fågelkvitter.
Perfekt dag för lite fotografering!!


Hämtade upp min kompis Monica - drog till "tant Grön" - butiken på landet i Vintrosa där nya stövletter inhandlandes. Väldigt mysigt. Kommer att återvända!

Fortsatte till Lekhyttan och sjön Leken där vi höll på att blåsa bort när vi försökte fota isformationerna vid strandkanten.
Men skam den som ger sig.

Hittade dessutom en liten bäck på tillbakavägen som naturligtvis måste förevigas. 
Vad gör man inte för lite långexponeringar?! :)







tisdag 19 januari 2016

På dagen TRE

Idag för tre år sedan förändrades mitt liv ganska drastiskt. Jag fick på ett ganska bryskt sätt erfara att livet inte alltid blir som man tänkt sig - och att prioriteringar måste göras.

Jag är inte dödssjuk - men jag påminns varje morgon när jag tar min medicin om att jag inte är 100 procent frisk. Och att "inte vara sjuk" - är inte detsamma som att vara en frisk människa.
Man lär sig visserligen att leva med sina begränsningar - trots att man vill mer. Man måste ibland säga Nej fast man allra helst vill säga Ja. Man blir arg och frustrerad när man  inte uppnår sina mål, och man spyr på alla som säger att man är duktig. Det pågår ett krig mellan mig och livet!!

Det har som sagt gått tre år sedan den där dagen jag blev inlagd på USÖ - och vissa saker har jag fått kläm på och lärt mig bemästra - medan andra saker kommer att ta hela livet att lära.
Innerst inne vet jag att jag inte kommer att ge upp - jag är en fighter - men ibland behövs extremt stora doser av tålamod.

Till er därute som eventuellt kommer att läsa det här - var rädda om er och lyssna på kroppen. Läs av signaler och kolla upp förändringar som gör er misstänksamma. Det är våra liv det handlar om - och vi är skyldiga att ge vår kropp de allra bästa förutsättningarna.



Så här skrev jag på bloggen om mina tankar för tre år sedan:

måndag 21 januari 2013

Ibland tar livet en oplanerad och plötslig vändning - och även om jag välkomnar utmaningar så är inte alla av det positiva slaget. Den från början så sköna o lugna eftermiddagen kan i ett nu vändas till en nervös och spännande väntan på provresultat och besked från människor i vita rockar.

De allra flesta tänker: - "det händer inte mig" - men ändå är det alldeles för vardagligt för att du ska kunna  känna dig för säker för att inte drabbas. Så tänkte i alla fall jag - när jag i fredags bokade tid på vårdcentralen för tryck över bröstet. Värken ville inte riktigt ge med sig efter onsdagens skidtur i Ånnaboda - och redan då - efter första varvet -  borde jag ha förstått att nånting var väldigt fel. Det gick så  fruktansvärt trögt - det tryckte över bröstet - svetten lackade - jag flåsade och stönade -  och istället för att ta det på allvar och kliva av - hittade jag på ursäkter och intalade mig att det skulle lossna och kännas bättre.

Behöver jag säga att jag tjurade på och inte gav mig förrän milen var till ända. Nu i efterhand förstår jag hur korkad jag var. Jag borde som sagt klivit av redan från början. Men har man en Tjejvasa att träna inför - växer hornen lätt ut och man blundar för verkligheten. Alla skidmil är ju inte lika lätta - och man måste vara beredd på alla underlag.

Läkaren på vårdcentralen tog mig på största allvar och skickade mig via remiss till akuten på USÖ för ytterligare provtagning. Väl där - visade det sig via EKG och mängder av blodprov  - att jag drabbats av en lättare hjärtinfarkt och var i behov av att skrivas in för ytterligare vård. Som sagt - det är lätt att tro att det händer alla andra och inte mig.

Nu tre dagar senare - sitter jag hemma och funderar på vad som egentligen hände. Allt gick så fort - och jag har många intryck att smälta. Från att anse mig frisk och odödlig - gick jag på några timmar till att bli en ung hjärtpatient som behövde både kärlröntgas och ballongsprängas. Dessutom behöver jag numera en hel del mediciner för att hålla mig på mattan - vilket i sig är en absurd tanke för en som på sin höjd har tagit Ipren mot huvudvärken.

Som sagt - livet kan ibland ta en oväntad vändning och ingen  är immun. Just nu är jag sjukskriven i några veckor för att läka kroppen - i första hand armen och handleden där själva ingreppet görs ifrån - men helt otänkbart är nog inte att det kommer en reaktion framöver där jag fattar vad som hänt.
Fortfarande går jag och tror att "dolda kameran" är inblandad - och att nån gubbe med mikrofon snart ska hoppa fram och säga att jag är grundlurad.
Men  - för att citera läkaren Christina nere på akuten - "man skämtar inte om sådana här saker" - och innerst inne vet jag att hon har rätt.

lördag 9 januari 2016

Bröllop

"Äktenskapet är instiftat av Gud, och dess ändamål är enskildas och samhällets väl, och det är avsett att vara till Guds ära.
Ni har förklarat att ni vill ingå äktenskap med varandra"

Jonna och Ossi
9 januari 2016

Jag förklarar er nu för äkta makar. 
Glöm aldrig det löfte om trohet som ni nu avlagt.
Lev med varandra i inbördes aktning, kärlek och förtroende, 
och besinna ert ansvar mot kommande släkten.
Må endräkt, lycka och Guds välsignelse råda i ert 
äktenskap och i ert hem.






Glöm aldrig att mamma älskar er 

lördag 2 januari 2016

Snabbvisit

Dalarna tur och retur på 24 timmar. 
En resa på ren vilja och en massa hemlängtan.

Från början var det meningen att vi skulle åkt upp redan över jul - men en envis influensa satte stopp för det och vi blev kvar hemma i lägenheten med snorpapper och alvedon.

Vi hann med att krama mor och far, träffa moster Barbro, titta på fyrverkerier och till sist 
också hälsa på min syster i Falun. 

Galet vad intensivt det blev - men ibland måste man bara följa känslan i magen.





fredag 1 januari 2016

CD

En gång i tiden - innan spotify och dylika musiktjänster fanns 
på nätet - då köpte man CD skivor som man spelade.

Långt innan dess - fanns det både LP-skivor och EP-skivor.
Och ännu längre tillbaka fanns det nåt som hette stenkakor.

Hjälp vad tiden går.
Allt jag ville säga var att jag köpt Adele´s skiva som heter "25"
Den går på repeat här hemma.

Gillar massor!!